Skellefteå har fått stå exempel för att ytterligare fördjupa kunskapen om förutsättningarna för att genomföra storskaliga förändringsprojekt, och samhällets roll för att möjliggöra detta. Som en del i projektet Förstudie Regionala Flaggskepp, som Linköping Science Park genomför på uppdrag av Vinnova, har Brita Hermelin, professor på Centrum för Kommunstrategiska Studier, genomfört ett följeforskningsuppdrag med fokus på den stora omvandling som skett i Skellefteå i samband med Northwolts etablering.

Det övergripande syftet med följeforskningen har varit att fördjupa förståelsen för vilka processer som skapar och driver en bredare systemkapacitet i samband med vad man kan kalla lokal radikal samhällsomställning. Med det som utgångspunkt har Brita Hermelin genomfört en empirisk studie om mobiliseringen av resurser i samband med etableringen av batterifabriken i Skellefteå. Fokus för studien har varit den offentliga sektorns roll i det här sammanhanget.

Tre slutsatser från studien

Resultaten från studien kan summeras i tre huvudsakliga slutsatser som hanterar aktörskap, flernivåstyrning samt samhällets förmåga att bidra vid stora etableringar.

Den första lärdomen handlar om hur de lokala processerna för samhällsomvandling drivs och här placeras frågan om ”aktörskap” i centrum. Resonemanget bakom detta är att lokal förändring förutsätter att personer och organisationer tar olika roller i insatser för att driva lokala processer.

Aktörskap har sin grund i hur ”mjuka faktorer”, såsom övertygelser, visioner, målsättningar sätter ut riktningen samt hur resurser såsom som finansiella resurser, infrastruktur, tillgång till energi mm kan kopplas samman med denna riktning, förklarar Brita.

Den andra lärdomen handlar om beroendeförhållanden mellan olika nivåer i det rådande planeringssystemet i Sverige. Mer konkret handlar det om att beroendeförhållanden till överliggande nivåer kvarstår och påverkar det decentraliserade utvecklingsarbetet som genomförs genom regionerna och kommunerna.

– Regionala och lokala utvecklingsprocesser är beroende av nationella satsningar på sådant som infrastruktur, utbildning, forskning samt reglering inom olika områden, förtydligar Brita.

Den tredje lärdomen pekar på att sambandet mellan regional/lokal utveckling och storskaliga investeringar, som batterifabriken i Skellefteå utgör – behöver betraktas ur ett brett samhällsperspektiv. Mobiliseringen för regional/lokal utveckling i sådana här fall omfattar insatser inom en mängs områden; markfrågor, bostäder, infrastruktur, utbildning, inflyttning, integration, och mycket mer liksom ett  behov av att föra dialoger med civilsamhället, medborgarna och de befintliga företagen.

– Jag tror att vi behöver förstå att det som vi kan kalla styrsystemet – eller planeringssystemet för regional utveckling som vi har i Sverige idag, har vuxit fram i takt med många decenniers kontinuerliga av-industrialisering och övergång till en växande tjänstesektor. En sådan utveckling har varit starkt sammankopplad med urbanisering och förstärkning av urbana strukturer och inkrementell (dvs. stegvis) förändring snarare än radikal, sammanfattar Brita.

– Om det är så att vi idag står inför en våg av radikal omvandling genom ny-industrialisering och omställning av energisystemet i takt med den gröna omställningen, så behöver vi justera planeringssystemet för att bättre stötta denna utveckling. Den fråga som vi behöver ställa oss är vilka strukturer och resurser som behöver förstärkas för att göra storskaliga fysiska investeringar och radikal omvandling möjligt? En viktig dimension av detta är också att dessa investeringar sker på olika platser i Sverige och i många fall utanför storstadsregionerna.

Sverige har goda förutsättningar för storskalig omställning – men ett behov av samordning i flernivåsystemet

Med resultaten från sin undersökning, är Brita övertygad om att Sverige är väl rustat för att göra de investeringar och satsningar som kan bana väg för den gröna omställningen – med koppling till industri- och energiomställning.

– Med min rapport som bakgrund och där jag riktade fokus mot den offentliga sektorns roll i det här sammanhanget, framkommer behov av samordning i flernivåsystemet. Decentraliseringen – med omfattande ansvar för regioner och kommuner – ger stark kapacitet men den behöver absolut matchas med nationella storskaliga investeringar och ändamålsenligt regleringssystem.

– Jag har genom detta arbete stärkts i min övertygelse om hur regional/lokala utveckling sker genom att ”möjlighetsfönster” uppstår. Det här betyder helt enkelt att trixet för att uppnå regional/lokal utveckling i många fall är att lokal kapacitet för utveckling behöver kopplas samman med storskaliga processer.

– Det har varit fantastiskt intressant att få vara med i det här projektet som innebär en möjlighet att fördjupa förståelsen för utmaningar och inte minst för möjliga lösningar som banar väg för samhällsomvandling med koppling till hållbar omställning, avslutar Brita.

Arbetet med projektet Regionala Flaggskepp fortsätter under hösten. Dels kommer ett antal inspirationsföreläsningar att hållas för att dela kunskapen från de framtagna rapporterna. Det ramverk som utarbetats inom ramen för förstudien kommer under kommande år att fortsätta itereras med fler regioner i syfte att utveckla stöder för de regioner som sjösätter regionala flaggskepp eller kraftsamlingar. Är din region intresserad av ett möte, en föreläsning eller en workshop? Kontakta oss!