På Linköping Science Park älskar vi att ta emot Prao-elever för att kunna sprida kunskapen om allt häftigt som händer i Linköping vidare. Och samtidigt få nya ögon och input på det vi gör. Under hösten har vi fått ta emot fyra fantastiska unga personer som har följt oss och bidragit till vårt arbete. Här är deras reflektioner:

EDIE, 15 ÅR

Sammanfattningsvis var det en oerhört rolig och lärorik vecka med mycket varierande arbetsuppgifter. Det roligaste var att komma på ett roligt sätt för ungdomar att lära sig innovationsalfabetet, det gav mig både ny kunskap och gjorde att jag var tvungen att tänka till. Jag skulle verkligen rekommendera att PRAOa på Linköping Science Park och jag kommer att ta med mycket kunskap här ifrån och vem vet kanske använda den i andra sammanhang. Denna PRAO vecka har även gjort det lättare för mig att veta vad jag vill gå på för gymnasielinje i framtiden.

Jag heter Edie och är en tjej på 15 år. Jag går på Berzeliusskolan i 9:e klass och har praoat på Linköping Science Park i en vecka. Teknik och hur saker och ting fungerar är något jag alltid har varit intresserad av och i och med att vi har möjligheten att PRAOa gjorde det att jag kunde få se lite mer om hur det går till i ett vardagligt arbete. Eftersom jag är intresserad av teknik ville jag såklart prova på att PRAOa på ett företag som håller på med det. Linköpings Science Park blev då ett ganska självklart val eftersom de håller på med detta samt att dem har kontakt med många andra företag. Det gjorde att jag även kunde göra studiebesök på andra företag för att lära mig ännu mer. 

Under denna veckan har jag fått göra mycket, allt från att vara med på möten till att gå på studiebesök. PRAOn började med att jag var med på måndagsmötet där vi gick igenom kommande saker i veckan och mycket mer. Jag var verkligen nervös inför detta, men alla de som jobbar på Linköping Science Park är väldigt trevliga, drivna och har många bra ideér, vilket gjorde att jag slappnade av. Därefter var vi med på ett möte med Lena och Daniel om att de flesta som äger företag är män och nästan ingen är kvinna. 

Alla hade helt olika bakgrunder och vägar till dit de är idag. Vilket gjorde att man inte kände sig lika “orolig” att välja fel val i livet, för alla val leder oftast till något positivt”

Edie 15 år om studiebesöket på a society

Tisdagen började med ett möte om miljö/utsläpp där flera olika företag var med. Jag och den andra PRAO eleven fick även en uppgift att vi skulle komma på ett roligt sätt att lära sig Linköping Science Parks innovationsalfabet. Linköping Science Park vill göra det lättare att nå ut till ungdomar och lära dem saker som har med teknik och företag att göra. Vi fick komma med egna ideér om hur vi tror att ungdomar vill lära sig. Vi skrev ner våra ideér och fick börja skriva om en av “bokstäverna”, vi skrev ner lite fakta och fick göra en Kahoot med massor av frågor, samt försöka komma på en lab vilket var lite svårt. 

På onsdagen var vi med på en workshop i Ebbepark om privat nätverk, där fick vi lära oss massor om vad det finns för nätverk och hur ett privat nätverk fungerar. I slutet av workshopen satt vi i en grupp och diskuterade om det de hade pratat om. Därefter åkte vi tillbaka till Mjärdevi och åt lunch. Efter det fortsatte vi med att skriva om en av innovationsalfabetet, tills vi skulle vara med och lyssna på ett möte med Anna. 

På torsdags morgonen var vi med i ett möte där Visual Sweden pratade om AR-glasögon, där lärde jag mig mycket. Efter det gjorde vi ett studiebesök hos A Society, där fick vi bland annat lära oss om vad dem sysslar med och hur de kom dit de är idag, deras väg till A society. Det var väldigt roligt och de hade lagt ner mycket tid på att tänka ut hur dem kunde göra för att göra det intressant och så att vi förstår. Alla hade helt olika bakgrunder och vägar till dit de är idag, vilket gjorde att man inte kände sig lika “orolig” att välja fel val i livet för alla val leder oftast till något positivt. På eftermiddagen var vi med Anna på ett möte där vi satt och lyssnade på vad de sa samtidigt som vi fick programmera ImaginLabs. På mötena var det ofta svåra ord, men om man undrade vad något betydde fick man bara fråga så gav de en enklare förklaring som man förstod.

Tack så mycket till alla på Linköping Science Park för att jag fick komma och PRAOa hos er!

Julia Källström och Edie Jute, praoelever från Berzeliusskolan.

JULIA, 15 år

Julia har varit med på vårt sommarläger Code Summer Camp inte mindre än fyra gånger och fick därför i uppgift att skriva en text om sin upplevelse av lägret.

Min upplevelse på Code Summer Camp har alltid varit bra när jag var där. Det var en fantastisk upplevelse som fler borde få uppleva.

Jag heter Julia Källström och är 15 år. Jag går på Berzeliusskolan i 9:an. På fritiden spelar jag mest spel som Minecraft eller andra spel som innehåller historieberättande, men jag kollar även på när andra streamar olika spel på en app som heter Twitch. När jag inte gör något som involverar teknik så målar jag oftast. Jag målar allt mellan träbrädor och broscher. Jag har nästan hela mitt liv varit intresserad av olika robotar och programmering. Vad jag vet kommer det intresset ifrån när jag gick på Code Summer Camp när jag var yngre, som jag gick på fyra gånger.

Första gången jag skulle gå på lägret visste jag knappt vad programmering var. Jag trodde det var en sån tråkig sak som bara vuxna höll på med. Men när min syster skulle gå på ett programmeringsläger ville jag hänga med, mest för att hon tyckte det var kul.

JUlia 15 år om code summer camp

Första gången jag skulle gå på lägret visste jag knappt vad programmering var. Jag trodde det var en sån tråkig sak som vuxna bara höll på med. Men när min syster skulle gå på ett programmeringsläger en sommar ville jag hänga med, mest bara för att hon tyckte det var kul. Jag hade inte några riktiga förväntningar inför lägret. Jag tyckte bara att det skulle vara roligt att träffa mina vänner och att skapa nya.  

Jag tror anledningen till att jag gick på sommarlägret så många gånger var nog för att det skapade en stor känsla av gemenskap. Det vi gjorde på lägren var att programmera robotar att gå i olika banor, gå på massa studiebesök och workshops. Och sen såklart lärde vi oss att programmera med både block och skrift. När man gör så många olika saker med personer med samma intressen och alla vill vara där av nästan samma anledning (intresse av teknik) så skapar det gemenskap.

Det mest minnesvärda sakerna från alla läger var när vi gjorde hemsidor, var på studiebesök på Ebbepark, när vi va ute på rasterna och själva programmerings lärandet. När vi gjorde hemsidor gjorde man antingen hemsidor två och två eller för sig själva. Jag och en av mina vänner gjorde en hemsida om en av ledarna som var med under första året. https://patrikpaprika.neocities.org/ ) Det som gjorde studebesköen på Ebbepark dom roligaste var nog att det fanns så mycket olika saker att hålla på med. Man lärde sig om både hur man programmerar med lampor och saker om en 3D printer. Sen på övervåningen av huset fanns det folk som programmerade olika spel som man fick prova. Vi provade på olika playstation, VR och dataspel som fortfarande inte hade släppts. Ute på rasterna körde vi olika lekar som kull, balansgång, Maffia eller gick på promenad. Ibland stannade vi kvar efter att lägret hade slutat för dagen och körde Maffia i någon timme efter. 

Sista gången jag var med på lägret, i 2019, var då vi började lära oss mer avancerad kodning med olika språk som exempelvis Java. Då lärde vi oss hur man byter utseende på en hemsida temporärt och hur man själv kan göra olika saker. Vi lärde oss bland annat hur man målade former med koden. Det svåraste var att göra en snögubbe då det var massa cirklar med andra färger och former inuti. 

Sammanfattningsvis så var lägret en bra upplevelse där man gick på olika studiebesök samt lärde man sig mycket om både teknik och programmering. Om jag fick möjlighet att gå på lägret skulle jag absolut göra det igen.

GASHAWA & RUYA, 14 ÅR

Gashawa och Ruya från Berzeliusskolan.

Under vecka 40 så har vi haft Anna Broeders som handledare och hon har varit en fantastiskt underbar handledare,samt så har vi lärt oss mycket av henne. Vi  tycker att det har varit trevligt samt ganska intressant att ha prao på Science Park. Vi  har lärt oss mycket om teknologi, hur man arbetar här och att de jobbar med att länka ihop olika företag eller forskning med varandra. Man ska också välja detta jobb om man brinner för det och man ska lägga mycket tid på det. Vi har fått vara med på olika möten både digitalt men också fysiskt. Vi har fått vara med om diskussioner angående kamerasensorer och säkerhet, framtidsplaner, resebyrå samt varit med på en exjobbsmässa där företag får hitta studenter till deras ex jobb. 

Det roligaste var när vi fick testa på att programmera imagicharms, men också att få träffa alla trevliga kollegor som var jättevälkomnande, och det tråkigaste var när vi skulle workshoppa med innovationsalfabetet eftersom vi aldrig har fått lära oss vad det är och det var för svåra ord. Men det var ändå kul att få testa något utmanande.

Vi har samt fått träffa en affärsjurist som också läst ekonomi. Advokaten har ett helt ställe för sig själv och inga anställda. Han sa att han brukar ha en långvarig relation med sina kunder och skaffar en bra relation med de. Han tycker att de är viktigt med bra relationer med kunderna så man kommer varandra närmare och så han kan hjälpa de på bästa möjliga sätt. Anders har varit advokat i nästan över 30 år och tycker att det är ett fantastiskt jobb. Man kan kontakta Anders Angelstig på Advokat 24.

Avslutningsvis vill vi bara tacka för en underbar vecka hos er. Vi hoppas att alla praoelever som kommer till er känner att de lärt sig lika mycket som oss.

Hälsningar från praoeleverna från Berzeliusskolan

Ruya och Gashawa gjorde även en film om sin prao, den kan du se här!