Hur arbetar man med säkerhet och trygghet i kollektivtrafiken? Och hur används trygghetsteknik i Sveriges största lokaltrafiksystem?
Östgötatrafiken samarbetar med alla regionala trafikbolag och trafikförvaltningar i Sverige när det gäller teknikutveckling. En part är Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik, eller “SL”, i folkmun. SL har en enorm trygghetsapparat och Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken och medlem i styrgruppen för Testarena Trygghetsskapande Teknologier bjöd in till studiebesök på SL:s trygghetscentral.
Syftet med studiebesöket var att fånga upp så mycket tekniktillämpningar som möjligt, särskilt den videoanalys och AI-tillämpning som används vid olyckor så som påkörningar på spår och för att förhindra suicidförsök i tunnelbanan.
Ofta förknippar man SL med tunnelbane- och pendlingstrafik till och från centrala Stockholm, men trafikområdet sträcker sig över hela länet där både behov och trygghetsarbete ser annorlunda ut, till exempel Roslagskommunen Norrtälje som är stor och glesbefolkad.
Trygghetschatten en användarsuccé
SL har en trygghetscentral som ligger på Kungsholmen. Arne Grundberg som är förvaltningsledare för kamerasystem och Torsten Scott som är enhetschef på Trygghetscentralen tar emot oss på plats.
På trygghetscentralen pågår arbetet dygnet runt, alla dagar på året. Arbetsledare, operatörer och bildanalytiker sitter uppkopplade mot tusentals kameror som bevakar kollektivtrafiken i hela systemet. Samtidigt strömmar det in anmälningar från trygghetstelefonen och trygghetschatten från resenärer eller personal. Chatten har visat sig fungera mycket effektivt, fler än 70 000 ärenden registrerades förra året. Trygghetscentralen får bättre kontakt med vissa målgrupper och rapportering av incidenter kommer in snabbare, vilket gör att åtgärder kan sättas in snabbare.
Målet är att göra kollektivtrafiken säkrare och tryggare för resenärer och personal. Med hjälp av övervakningssystem och kommunikation kan man effektivt koordinera de egna resurserna, till exempel väktare och stationsvärdar. Man samarbetar också med blåljuspersonal och andra förvaltningar, exempelvis vid stora händelser med som kan innebära högre risk så som statsbesök eller fotbollsderbyn.
Riktad tekniksatsning har framgångsrikt förhindrat 21 suicidförsök
Trygghetscentralen har fått stor uppmärksamhet för den tekniksatsning som görs för att förhindra personpåkörningar och suicider på tågplattformar. På 25 tunnelbanestationer finns nu kameror som med hjälp av AI registrerar avvikande beteenden och som SL av erfarenhet vet kan leda till att en person hamnar på spåret. Trygghetscentralens operatörer uppmärksammas automatiskt på avvikande beteenden och kan vidta åtgärder och lokalisera personal. I utvecklingens riktning ligger att hitta andra avvikande beteenden som man vet föregår ett suicidförsök. Exempel på sådana beteenden är när en person sitter stilla under en lång tid på en bänk, vandrar runt plattformens ytterkanter eller ligger på plattformen. SL har rapporterat att man hittills har lyckats förhindra 21 självmordsförsök sedan 2021.
Bevakning och videoanalys på stationer kan även användas för mindre dramatiska företeelser. Ett stort och växande problem är spårbeträdelser. Personer som av en eller annan anledning hoppar ned och rör sig på spåret. Man kan ha tappat något eller vara allmänt förvirrad. Att söka av stationer och tunnlar tar lång tid och får stor påverkan på trafiken.
Arbetet med att programmera AI-systemet pågår kontinuerligt. Målet är att skapa larm för relevanta händelser samtidigt som man vill minimera antalet felaktiga larm. Det innebär att finjustera känsligheten i systemet är av yttersta vikt. Till exempel måste man bestämma hur stor del av en objekts volym som måste korsa en given linje för att trigga ett larm. Det är en balansgång mellan hög säkerhet och att undvika onödiga hanteringsåtgärder för falsklarm.
Trygghetsskapande teknik och kunskap nyckel till en säkrare stadsmiljö
Kostnaden för att utveckla systemet uppgår hittills till 12 miljoner kronor, vilket anses som rimligt med tanke på vilken mänsklig och ekonomisk nytta det gör. Att bygga fysiska barriärer på stationerna som man gjort på Odenplans pendeltågstation hade kunnat vara ett alternativ och SL har övervägt både fysiska och digitala lösningar. Kunskap om problemen och kombinationen av utformning av den fysiska miljön tillsammans den trygghetsskapande teknik verkar vara vägen framåt för att skapa en säkrare plats i Stockholms kollektiva järnvägstrafik.
