Utvecklingen av AI kräver stora resurser – både i form av mänskliga insatser och naturresurser. Utsatta delar av världen riskerar att hamna i kläm när tekniken utvecklas utan hänsyn till hållbarhet. Ett led i att lösa detta är att skapa hållbara AI-tjänster där nyttan för människor står i centrum och att AI är med och bidrar till att skapa ekonomiska värden och minimera påverkan på miljön.
- Den 22 november arrangerar AI Sweden en lunchföreläsning med Pontus Wärnestål för dig som innehar en ledande roll på ditt företag. Du kommer får lära dig mer om hur du kan tänka för att införliva AI på ett hållbart sätt i din organisation och ta del av praktiska exempel.
- Anmäl dig nu → Lunchföreläsning: Bakom kulisserna – Hållbara AI-lösningar och cirkulär affärsutveckling
Med en bakgrund i kognitionsvetenskap och ett starkt intresse för både teknik och miljöfrågor har Pontus Wärnestål, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan Halmstad, fördjupat sig i hur tjänstedesign och teknik påverkar människor. Hans forskning har utvecklats till att omfatta människocentrerad design, AI och cirkulära affärsmodeller.

“AI-fältet har precis börjat prata allvar om energi och vattenåtgången som krävs vid användandet av olika AI-modeller. Fokus har varit mycket på vad tekniken kan göra, men nu börjar vi se ett trendskifte till hur vi kan skapa tjänster där upplevelse och nytta för människor står i centrum och är långsiktigt hållbara. Här står vi inför en stor kunskapsutmaning och vi behöver hitta och skapa konkreta verktyg,” berättar Pontus. Foto: Usify.
Att identifiera framgångsrika exempel på hur AI kan stödja cirkulära affärsmodeller har visat sig vara en utmaning. Inom textilindustrin finns några lovande initiativ, som exempelvis andrahandsplattformar som förlänger livslängden på kläder genom e-tjänster för pre-owned-plagg. Trots detta finns många utmaningar kvar att lösa, där AI och digitalisering kan främja samverkan och skapa samarbeten mellan cirkulär ekonomi, AI och tjänstedesign.
Vem kontrollerar framtidens teknologi?
De få techbolag som har kontroll över dagens stora AI-modeller har i slutändan kontroll över väldigt många människor. I media pratas det mycket om huruvida tekniken är tillgänglig för alla på lika villkor.
“Det handlar om en maktbalans; om ett fåtal techjättar har kontroll över basmodellerna som många människor använder så har vi ett etiskt problem. AI kräver mycket energi, data och råmaterial. Både data och råmaterial tas ofta från samhällen och sammanhang som inte får ta del av fördelarna med AI själva,” berättar han.
Det är inte bara naturresurser som går åt när man utvecklar AI, mänskliga resurser används också.
Ett exempel på exploatering av människor i ekonomiskt utsatta områden är genom så kallade klickfarmar, där arbetare manuellt sorterar bort innehåll som klassas som “olämpligt” för att AI-system ska kunna tränas att filtrera bort sådant material. Arbetsuppgifterna är sällan kvalificerade och innebär ofta ett stort psykiskt lidande.
“För att AI ska bli en omvälvande revolution och förändra hur vi människor arbetar på lång sikt så tror jag att vi framöver kommer prata ännu mer om policy- och hållbarhetsfrågor. Det var tack vare fackföreningarna och arbetarrörelsen som de nya maskinerna och bilarna kunde användas under rimliga villkor för fler människor under den senaste industrialiseringen, vilket också bidrog till ökad långsiktig hållbarhet,” berättar Pontus
Att hitta balansen mellan teknikutvecklingen och hållbarhetsmålen går hand i hand:
“Insatser för att nå ett mål kan ibland motverka ett annat. Genom att integrera tjänstedesign, AI och cirkularitet kan vi skapa långsiktigt hållbara AI-lösningar som är mer tillgängliga och ger bredare samhällsnytta.”
Tips till ledare i organisationer som vill arbeta hållbart med AI
“Skaffa dig, och omge dig med, kunskap. Det är omöjligt att som ledare att ha koll på alla bitar. Man behöver omge sig med personer som besitter rätt kunskap för att skapa hållbara AI-upplevelser. Om man tror att det räcker med att anställa en AI-expert som ska hjälpa bolaget att bli mer kunnig inom AI har man bara kommit en tredjedel på vägen,” berättar Pontus. “Du behöver expertis inom hållbarhet och tjänstedesign också.
Att hålla sig uppdaterad om framtida trender är också avgörande för att möta framtiden.
Trender pekar på att cirkularitet och tjänstefiering troligen blir det nya normala. Inom designyrket kommer AI bli standard i verktygslådan.
“Det är såklart supersvårt att sia om framtiden men jag tror att vi kommer höra mer om neurosymbolisk AI. Det innebär att AI-systemet använder sig av logik och inte bara statistisk prediktion, vilket ger en robust modell som både kan resonera, lära sig och uppvisa kognitiv förmåga,” avslutar Pontus.
Källor:
https://www.cmswire.com/digital-experience/he-helped-train-chatgpt-it-traumatized-him/