Två tongivande co-creators i Linköping Science Park

Jörgen Ahlström och Christian Sahlen har lång erfarenhet av entreprenörskap. De har båda varit verksamma i flera kunskapsintensiva bolag, vars produkter inte sällan bygger på avancerad forskning. På årets Summer Party berättade de mer om sina erfarenheter.

-Det var inte riktigt meningen att jag skulle bli entreprenör, berättar Jörgen Ahlström. När jag var doktorand var vi några kompisar som pratade mycket om att starta företag. Så jag och några kompisar startade ett företag med vår teknik för ansiktsigenkänning i bilder och filmer. Men jag var inte så modig så att jag sa upp mig och sattsade. Vilket nog var tur, för det tog tio år innan tekniken blev användbar.

De programmerade på kvällar och helger, och hade det som hobby. Samtidigt som Jörgen blev forskare på FOI. Efter några år fortsatte de med värmekameror på Termisk Systemteknik. Teknik från försvarsrelaterad forskning kunde nu användas i civila ändamål.

– Istället för att spana efter fiender i skogen kunde tekniken användas för att inspektera fjärrvärmeledningar, berättar Jörgen.

Efter en tid på inkubatorn LEAD började de få kunder, och plötsligt var helghobbyn något som krävde mer tid. De behövde börja anställa medarbetare.

– När det kom in nya idéer blev det en bättre produkt, säger berättar Jörgen.

Förutom att starta Termisk Systemteknik och Visage 2002 har Jörgen nu startar ytterligare ett företag: Imafor.

– Två företag som arbetade med dels värmekameror och dels ansiktsigenkänning, säger Jörgen. Om man kombinerar det får man fram en produkt som kan titta på människor som passerar en kamera, och se om det har feber.

Jörgen Ahlström och Christian Sahlen

Kameror som automatisk identifierar vem som har feber bland grupper av personer blev intressant under ebolaepedemin för några år sedan. Efter att den minskade minskade intresset på världsmarknaden, men de senaste 1,5 åren har det tagit fart igen. Tillsammans med en fd kollega från FOI arbetar Jörgen nu också med startupen Glana som bygger kameror på ser många fler våglängder än vad det vanliga människoögat klara av: hyperspectralkameror. Glana har bland annat deltagit i IndX 2020,vilket ledde till ett sammarbete med Väderstad. Termisk Systemteknik har fått flera nya affärer i Norge. Visage består numera av ungefär 100 personer, med utveckling bland annat i Sagreb.

– 2022 hoppas jag kunna ta det lite lugnare. Men fokus nu är att få ut Glana och Imafor på marknaden. Säger Jörgen.

Christian Sahlen är en veteran i Linköping Science Park sen 1999. Han har bland annat arbetat på Kreatel och Nira Dynamics. 2009 var han på Autoliv och deltog i att sälja ett av deras affärsområden. Affären resulterade i att Actia grundades. Efter att första varit med för att startade igång Actia har Christian arbetat vidare i bolaget sen dess.

– Egentligen var jag bara utlånad från Autoliv, men jag blev kvar, berättar Christian. Vi hade inga pengar, inga kunder, ingen strategi och inga produkter. Men fullständig konstnärlig frihet.

Resultatet av de här tolv årens arbete visar att det trots allt gick ganska bra. Förra året omsatte de 1,4 miljarder, och i år hade Actia omsatt 1,7 miljarder om det inte varit för komponentbristen som råder på världsmarknaden. Actia har investerat 152 miljoner i att utveckla sin egen plattform för uppkopplade bilar. En plattform som möjliggör samarbeten med startups på ett nyskapande sätt.

– När marknaden pratar om en ny teknologi då har vi redan implementerat den, det har varit vår konkurrensfördel gentemot storbolagen, säger Christian. När vi funderade på hur vi kan röra oss ännu fortare föddes tanken att vi måste börja jobba med andra bolag som har teknisk kunskap inom andra områden.

Idag har Actia samarbeten med en mängd bolag i Mjärdevi, Norrköping, Finland, Göteborg, med mera. Ett exempel är den uppkopplade ringen Oura. Med Oura finns en teknisk lösning för att använda ringen som nyckel till bilar, istället för de klumpiga bilnycklar som används idag. Plattformen blir också en språngbräda för mindre företag ut i världen, genom att Actia har kunder över hela världen.

– När Aston Martin ringde och ville använda vår teknik och övervägde att tacka nej på grund av att det skulle bli för små volymer blev det startskottet för den senaste versionen av vår plattform: Actia Connect unit version 6, säger Christian.

Tanken med generation 6 är den ska gå att köra allt från högprofilerade bilmärken till medicincontainrar. Idag sker enorma transporter av medicincontainrar med Covid-medicin över hela världen. Actias teknik har kopplat upp containertransporten. Så kan man hålla koll på vart den befinner sig, säkerstället att kylkedjan hålls och accessen till container, så att rätt person öppnar dem.

– Det har varit ett problem med nitiska tulltjänstemän som öppnar containerar och bryter kylkedjan. För varje container som öppnas förstörs vaccin för 40 miljoner kronor.

Nu startar en ny resa. När Flex var på väg att stänga ner sin elektronikverksamhet i Mjärdevi köpte Actia verksamheten i oktober förra året.

– Att ha en science park utan elektronikproduktion blir tråkigt, så kan vi ju inte ha det, tänkte vi, berättar Christian.

Actia flytta från Datalinjen 2 till Datalinjen 3. Där de tar nästan hela huset i anspråk. I bottenvåningen blir det produktion, och ytterligare två våningsplan kommer ha utveckling. I samband med det flyttar även huvudkontoret för Actia Nordic ner från Stockholm till Linköping.

– Det finns en rolig Linköpings-koppling med vår franska koncernägare Actia, berättar Christian. Grundaren av Actia, Jean-Louis Pech, hade innan han starta Actia arbetat med att sälja flygelektronik till flygplan, där Saab i Linköping var en av hans stora kunder.

Från början var de tio personer som arbetade med en diagnostikverksamhet, och idag är bolag över 4000 i hela gruppen.

Läs mer om Linköping Science Park Summer party här.