Under hösten har ett samarbete pågått mellan kursen programutvecklingsmetodik på Linköpings Universitet och materialförsörjningsprojektet inom IoT World. Här får studenter möjlighet att bidra med sina lösningar för en bättre materialförsörjning i vården. Läs mer om deras upplevelse och vikten av att hitta rätt arbetssätt.
Uppdraget som studenterna fått är att utveckla en tidigare testad hypotes, en app-lösning som i föregående tester inte nått önskvärda resultat, men som projektteamet för materialförsörjningsprojektet vill ge en ny chans. Claes Otterborg på Region Östergötland sitter i projektteamet och har varit med när studenterna testat sina lösningar.
“I praktiken får vi ytterligare två proof-of-concepts att utvärdera. Vi som projektgrupp får också öva på hur vi kravformulerar oss och kan utvecklas genom att möta och besvara studenternas motfrågor. Det gör oss till bättre kravställare av den här typen av förfrågningsunderlag som ju är en del i vår slutleverans,” berättar Claes.
Att hitta rätt arbetssätt
Studenters input är intressant ur flera perspektiv. Nya, fräscha idéer från universitetet kombineras med att bidra med lösningar för ett verkligt behov. I kursen skapas fyra fiktiva studentföretag där ena halvan arbetar med lagerhanteringssystemets användargränssnitt för att skapa en bra användarupplevelse. Den andra halvan jobbar med serversidan, som innehåller och bearbetar all information i lagerhanteringssystemet.
I Erika Hanssons studentgrupp arbetar man med back-end delen av applikationen för att skapa ett lagersystem. Hon berättar att en av de största utmaningarna har varit att arbeta i en stor grupp och att tillsammans leverera en slutprodukt av hög kvalité och möta kundens behov. Där har vikten av att arbeta i tvärfunktionella team varit av värde, ett arbetssätt som brukar användas i arbeten med korta ledtider och snabbrörliga behov som är typiskt för mjukvaruprojekt. Hon ser också fördelar med att få läsa en kurs med ett så pass praktiskt tillvägagångssätt och något hon tar med sig när hon ska ut i arbetslivet.
Lisa Meyers team arbetar med front-end, där de har skapat komponenter som kan återanvändas i olika moduler genom att använda sig av Javascript-biblioteket React JS. Detta har möjliggjort skapandet av en flexibel produkt med enhetlig design som ska användas för att scanna artiklar i förrådet med hjälp av en QR-kod. Syftet är att man med hjälp av användargränssnittet kan förenkla arbetsuppgifter för personal samt ge en bättre översikt med hjälp av visualisering av saldon och lageromsättningshastighet.
Även Lisa håller med om att arbeta i grupp har varit lärorikt.
“Vi har nog alla fått göra saker som vi inte gjort förut och många av oss har haft ett stort ansvar för olika delar av projektet. Nu i slutskedet av projektet inser man att det är viktigt att kunna identifiera kunskap inom gruppen,” berättar Lisa.
Projektgruppens lärdomar
De lärdomar projektgruppen drar handlar bland annat om att öva på att hitta en balans i kravarbetet vad gäller detaljeringsgrad samt svårigheten att inte påverkas av dagens system, dess funktionalitet, fördelar och nackdelar. Det är en utmaning att tänka frikopplat och generiskt.
“Målet för oss som projektgrupp är att jobba för en så generisk produkt som möjligt i och med att resultatet ska kunna användas av många olika verksamheter. Det gör att man hela tiden måste göra en avvägning i sin bedömning,” säger Claes.
Avslutningsvis så ser Claes en stor nytta med att ta del av studenters input och hur det bidrar till att modernisera arbetets upplägg. Att få ta del av studenternas presentationer och innovationer under kursavslutet i december har varit mycket uppskattat och lärorikt.
Vill du fördjupa dig mer i vad materialförsörjningsprojektet innebär? Fortsätt läsa här.
