Hur stor påverkan har egentligen trafikljus på våra utsläpp? Den frågan ville Peter Lindgren på Visiarc undersöka tillsammans med Tomas Westlund på RISE.
De lärde känna varandra genom IoT World, Sveriges största kluster för IoT, i samband med en projektansökan till Vinnova kring smarta byggnader och säkerhetssystem. Sedan dess har de fortsatt att träffas och diskutera idéer kring teknik, innovation och möjliga samarbeten.
En gemensam tanke återkom ofta i deras samtal: att dagens trafikljusstyrning borde kunna designas betydligt smartare med den teknik som redan finns idag. Genom att ansöka om testbäddscheckar från Linköpings kommun har Visiarc och RISE tillsammans kunnat genomföra ett pilottest i Linköpings stadskärna för att se hur en framtid med smartare trafikstyrning kan se ut. I en stad som Linköping, där stadstrafiken redan är en av de största klimatbovarna, finns en tydlig potential.
Från en enkel fråga till ett test i verkligheten
Varför heter det rödljus och inte grönljus?
Måste verkligen trafikljusen endast leda till stopp i trafiken? Testidén utvecklades snabbt: vad skulle hända om trafikljus styrdes smartare så att trafiken bidrar till ett jämnare flöde och hur mycket skulle utsläppen kunna minska?
Testet delades upp i två delar: en teoretisk analys och praktiska tester i levande stadstrafik.
Vi tog fram en beräkningsmodell som visar hur mycket extra växthusgaser som uppstår vid stopp i trafikljus. Sedan validerade vi modellen genom att faktiskt köra teststräckor och jämföra bränsleförbrukningen mellan att stanna och att köra med så få stopp som möjligt, berättar Peter.
De praktiska testerna genomfördes på två utvalda sträckor i Linköping:
- Vallarondellen – Industrigatan – Järnvägsgatan – Hamngatan – Vistvägen
- Vallarondellen – Malmslättsvägen – Drottninggatan – Drottningrondellen
För att säkerställa jämförbarhet hölls hastighet och körsätt så konstanta som möjligt. Den teoretiska modellen baserades bland annat på energiförbrukning vid inbromsning och acceleration och applicerades på verkliga trafikdata för att uppskatta utsläppen.
Tio ton koldioxidutsläpp per dygn
Resultaten visar tydligt att trafikljus har en stor påverkan på miljön i stadskärnan. Teststräckorna visar att stopp vid trafikljus medför utsläpp på upp till tio ton koldioxidutsläpp – per dygn. Det motsvarar cirka 3 750 ton per år.
Att kunna reducera utsläppen med upp till 30 procent genom smartare styrning av trafiksignaler är väldigt spännande. Det här kan vara ett av de snabbaste och mest kostnadseffektiva sätten att minska en av stadens största utsläppskällor, säger Tomas.
Hållbarhetsvinster för både miljö och stadsliv
Ur ett hållbarhetsperspektiv är resultaten särskilt intressanta. Onödiga stopp i trafiken påverkar framkomligheten och upplevelsen av stadsmiljön.
Traditionella trafikljus bidrar till onödiga utsläpp av både växthusgaser och andra skadliga ämnen. Dessutom skapar de köer och frustration, särskilt under rusningstid, tillägger Peter.
Testet har också identifierat konkreta brister i hur trafikljus är installerade idag, exempelvis sensorer som reagerar långsamt eller system som ger rött ljus trots att ingen annan trafik finns. Det öppnar upp för nästa steg: att utveckla mer intelligenta och behovsstyrda trafiklösningar.
Vi vill ta detta vidare och göra verklighet av en smartare trafikstyrning, där systemen anpassar sig efter verkliga trafikflöden och minimerar onödiga stopp, avslutar Peter.
Testbäddscheckar: Stöd för att testa i verkligheten
Testbäddscheckar gör det möjligt för små och medelstora företag att testa och verifiera sina innovationer i verkliga miljöer tillsammans med forskningsaktörer och testbäddar. Syftet är att sänka tröskeln från idé till fungerande lösning och bidra till ökad innovationstakt.
Checkarna delas ut av Linköpings kommun och ska delas ut till bolag vars lösning minskar klimatpåverkan. Testerna ska ske i Linköping och ska testas med någon av de kommunalägda bolagen: Sankt Kors, Lejonfastigheter, Stångåstaden samt Linköpings kommuns förvaltningar. Arbetet är en del av Klimatneutrala Linköping 2030 (Viable Cities), finansierat av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Läs mer om testbäddscheckar här.
