På Linköpings universitet bedrivs forskning i världsklass. Tack vare en väloljad kedja mellan universitetet, Linköping Science Park och regionens bolag, skapas en växelverkan mellan akademi, regional verksamhet och näringsliv som förädlar idéer till verklighet.
Universitetets vision ”med mod att tänka fritt och göra nytt” är någon som man vill ska genomsyra hela verksamheten och som vicerektor Per-Olof Brehmer tagit noga fasta på.
– Som universitet tillhör det vår uppgift att våga ifrågasätta och bryta upp invanda mönster som ett led i att driva utvecklingen framåt, inleder han. Genom att införliva modet att tänka i nya banor hos alla i organisationen, rör vi oss i samklang med den innovation som sker.
Per-Olof Brehmer har en decennier lång meritlista från universitetsvärlden. Med djup förståelse för möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld, tillför han sin gedigna erfarenhet kring ledning av multinationella bolag till rektorsgruppen vid Linköpings universitet.
– Mitt tidigare forskningsperspektiv av stödstrukturer runt universitet har gett mig en djup insikt i den roll de spelar. Med strukturer menar jag allt från forskningsfinansiärer till science parks, inkubatorer och olika avknoppningar från bolag. När jag fick erbjudande om posten som vicerektor, kändes det som ett naturligt sätt att dela med mig av all den kunskap jag besitter – inte minst genom det nära samarbetet mellan dessa olika aktörer. Symbiosen driver på tillväxt och utökade arbetsmöjligheter i regionen och ger nya uppslag till hur vi som universitet ska jobba vidare med olika parter för att få forskning och näringsliv att närma sig varandra ytterligare.
Att stärka kedjan mellan forskningen vid universitetet, alla de organisationer som utgör forskningsparken och vidare ut i bolagen som är sprungna ur dess verksamhet, är en del i att skapa ett robust och hållbart samhälle.
– Det nära samarbetet med Linköping Science Park har vuxit fram ur deras möjlighet att fånga upp och kommersialisera idéer från universitetets forskning. I synnerhet de idéer som har potential att skapa stor allmännytta men som inte är riktigt redo för näringslivet eller matchar ett idag befintligt bolag. Här är universitetet bidragande till kunskaps- och kompetensförsörjningen i regionens nya bolag, och forskningsparken erbjuder ett brett nätverk för att hitta sin plats på marknaden. Näringslivet har lärt sig att affärsidéerna som kommer från den samverkan håller en god kvalitet och verkshöjd, och det underlättar mottagandet av nya lösningar. Det här är ett förtroende som byggts upp över tid och skapat rätt förutsättningar för innovationsekosystemet i Linköping.
För hållbar utveckling krävs både en långsiktighet och en öppenhet för samtidsfrågor. Just nu står frågeställningar och ställningstaganden om AI högt på samhällsagendan, och med regionens långa historia av djup teknisk kunskap finns många lärdomar att hämta och bidra med.
– En av de viktigaste investeringar som Sverige gör är kunskap. Genom universitetet kan kunskapen omsättas i både nya bolag och kompetensförsörjning till befintliga. Genom forskningen kan vi peka på nya områden som växer fram, och se till att behoven möts genom utformningen av våra utbildningsprogram, säger Per-Olof och fortsätter: Vi kan till exempel bidra med alla faktorer kring AI-utvecklingen. Här finns kunskapen för att driva på den tekniska utvecklingen och samtidigt lyfta etiska hänsyn som värderar nyanserna i mötet mellan människa och teknik. Det handlar inte om att sätta stopp för utveckling, utan om att värdera många perspektiv och hitta rätt nivå; att balansera den mänskliga uppfattningen och mottagandet.
Det finns många områden som regionens kluster och bolag idag berör men där utvecklingen ännu är i startgroparna. Universitetets roll och fokus framåt de kommande åren är att arbeta med hela bredden kring ny och befintlig teknik, med bibehållen respekt för människan i utvecklingen framåt.
– Cybersäkerhet är ett område som aktualiserats i dagens världsläge, och en framåtgående trend är dimensionen kring tillgänglighet i stabila IT-system. Återigen handlar det om att se på möjliga lösningar ur flera perspektiv för att skapa något som är både robust och begripligt. Ett annat tydligt framväxande område är att sammanföra två teknologier eller företeelser för att skapa en integrerad lösning. Till exempel en fuktsensor som integral del i byggnadskonstruktionen eller billiga solceller som energikälla inomhus. En av regionens styrkor är medicinteknik, och här finns potential att ytterligare förstärka, förbättra och förkorta vårdprocessen genom att kombinera befintlig teknik och rutiner med till exempel AI eller bildavläsning.
Linköping Science Park anordnar många aktiviteter för att stärka samverkan mellan näringsliv och forskning ytterligare. Ett exempel är Lunchklubben, en öppen mötesplats som erbjuder en unik inblick i aktuell forskning. Initiativet arrangeras i samarbete mellan Linköpings och Norrköpings forskningsparker och Region Östergötland.
– Träffarna har ett tydligt fokus på vad forskningen kommer att betyda för oss alla i framtiden och hur vi kan samverka för att nå dit. I mötet mellan forskare, företagare, studenter och allmänhet skapas ingredienser att ta vidare; idéer som presenteras skapar insikter och inspiration, som i sin tur kan leda till nyetableringar och fler arbetstillfällen. Vi ser att de goda förutsättningarna redan gör att ca hälften av våra studenter stannar kvar och går ut i arbetslivet här i regionen. När vi kan lyfta dessa goda exempel får vi också en bra rekrytering av nya studenter och det hela blir en framgångsrik spiral för universitetet, forskningsparken och Linköping.
