Under lång tid har produktutvecklare tvekat att satsa på flexibel elektronik eftersom det har saknats förutsättningar för kostnadseffektiv skalbar tillverkning. Samtidigt har tillverkare tvekat att investera i maskiner eftersom efterfrågan har varit osäker. Det nyligen avslutade projektet R2R-HET (Rulle-till-Rulle Hybrid Tryckt Elektronik Tillverkning) har haft målet att bryta detta dödläge.
Intresset för mjuk och böjbar elektronik växer snabbt men utvecklingen mot storskalig produktion har länge bromsats. Nu finns däremot tekniska lösningar för en komplett produktionslina inom räckhåll. Lösningarna öppnar upp för en mer hållbar elektronikproduktion och nya möjligheter för svensk tillverkningsindustri.
Mjuk elektronik öppnar upp för nya innovationer
Flexibel elektronik kan böjas och anpassas efter olika former. Det kan till exempel användas för medicinska sensorer som följer kroppens rörelser eller elektroniska produkter som integreras i kläder. Projektet har utforskat möjligheterna för en “rulle-till-rulle produktion”, en tillverkningsmetod där material matas fram på kontinuerliga band och rullas ihop i slutet av linan. För att kunna testa arbetet i praktiken har en prototyp tagits fram:
Ett mjukt EKG-plåster
Genom att testa tillverkningssteg för ett mjukt EKG-plåster har projektet undersökt hur framtidens medicinteknik kan produceras smidigare. Plåstret bygger på en hudvänlig tejp med ett elastiskt skyddslager av silikon och elektriskt ledande banor av metall. Resultatet visar att det går att bygga mjuka, kroppsnära EKG-plåster som både är säkra och bekväma för användaren.

EKG-plåster monterade på en provplatta
Metod minskar koldioxidavtryck med 98 procent
Arbetet har visat på många framsteg för tillverkningen av flexibel elektronik. Bland annat bidrar Norrköpingsbolaget DP Patterning med sin unika metod som kan ta fram mönsterkort utan kemikalier. En studie från Fraunhofer visar att metoden minskar koldioxidavtrycket med upp till 98 procent jämfört med traditionell kemisk etsning.
Billigare plastmaterial som inte tål höga temperaturer smälter i vanliga lödugnar. Genom att testa en annan typ av lödning, där ljusblixtar värmer lödfogen utan att bränna plasten, har projektet även visat att det går att montera elektronik på billigare material.
Hela värdekedjan samlad
För att nya tekniska lösningar ska nå marknaden måste det finnas möjlighet att tillverka dem i större skala. Genom att samla forskare, teknikföretag och tillverkare har projektet tagit viktiga steg i rätt riktning. Möjligheten att producera flexibel elektronik i Sverige kan skapa nya affärer, stärka konkurrenskraften och göra det lättare för innovationer att gå från prototyp till färdig produkt.
Projektet visar också styrkan i samverkan mellan olika aktörer, där varje part bidrar med sin kompetens för att lösa gemensamma utmaningar. RISE har lett projektet genom Printed Electronics Arena i Norrköping och samlat totalt nio parter: Epishine, Ligna Energy, DP Patterning, Beneli, Mycronic, Actia EMS Sweden, Linköping Science Park och IoT World. Projektet har finansierats med 2,3 miljoner kronor från Vinnova genom det strategiska innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem, samt 2,3 miljoner kronor i medfinansiering från projektets parter.
Nästa steg mot industriell tillverkning i Sverige
Resultaten från projektet visar att de tekniska lösningarna och möjligheterna för “rulle-till-rulle produktion” nu finns. Insikterna lägger grunden för nya ansökningar och satsningar med målet att svenska företag ska kunna tillverka flexibel elektronik. Det möjliggör för fler innovationer att nå marknaden och en mer hållbar elektronikproduktion.
Vill du fördjupa dig i projektet?






