Klimatfokus, digitalisering och storskalig förändring i fokus för årets innovationsriksdag

Årets innovationsriksdag andades viss otålighet inför de stora utmaningar som måste adresseras, och vår långsamhet i att förflytta det systemiska tänkandet och luckra upp identifierade hinder för samverkan. Likaså andades samtalen en avvägd balans av stolthet inför att vara innovationsledare och att vi behöver anstränga oss mer för att försvara vår position i takt med att den internationella konkurrensen ökar. Framför allt gav årets innovationsriksdag en känsla av framåtanda och samhörighet.

”The world is a burning platform”. Tiden är knapp. Och just nu finns ett ”window of oppertunity”. Frågorna är många och stora när SISP samlar medlemmarna; inkubatorer och science parks – innovationsmiljöer från norr till söder liksom myndigheter, politiker och näringsliv till årets innovationsriksdag. Värd för året är Skellefteå – den nya industrins växtplats.

Krisen i pandemins spår sätter fokus på vår tids viktigaste fråga – klimatet. Vi kan inte förhandla med planetens tipping-point. Vi måste hitta nya lösningar – och det måste vi göra tillsammans. Näringslivet har övertagit ledartröjan för klimatomställningen, och nu måste politiken mobilisera för att svara upp mot de förhöjda ambitionerna om Sverige ska ta en position globalt i denna omställning. Samverkan över gränserna har aldrig varit så viktigt som nu. Stora och små, stad och landsbygd, bredd och spets. Alla ska med. Det är helt avgörande.

Ljuset i norr och vikten av ekosystem

Och här är Skellefteå ett utmärkt exempel. Med Northwolt-etableringen har man lyckats mobilisera hela kommunen och regionen i frågor som rör hållbar utveckling, kompetensförsörjning, energilagring, innovation, attraktionskraft. Det är en kraftfull samhällsomvandling. Och tillsammans med övriga aktörer och regioner i Norrbotten görs nu en investering på 1000 miljarder kronor för att öka innovationstakten. Du läste rätt. 1000 miljarder kronor. Satsningen får oss att vilja vänta upp och ned på Sverigekartan. För det är i norr det händer. Det är på norr vi har strålkastarljuset. Det är från norr vi har mycket att lära.

Hållbar industri, mobilitetssystem, hälsa, mat och städer där vi lever på hållbara sätt. Det är fokusområden för Sveriges innovationssatsningar framåt. Dessa behöver stöttas upp med satsningar på kompetensförsörjning, digital omställning och med stödjande ekosystem från lokal till internationell nivå. Ekosystemen finns för att stötta företag i uppstart, tillväxt och förnyelsefas – men också för att stärka värdekedjorna kring en viss bransch – eller inom ett visst kompetensområde. Vikten av testmiljöer och systemdemonstratorer ska stötta företag i valideringen av nya produkter och tjänster. Dessa behöver tillgängliggöras för såväl stora bolag som små och växande företag – och finnas i både fysiskt och digitalt format. 

Processerna rörande export, import, talangförsörjning och investeringsfrämjande håller allt mer på att flyta samman i kölvattnet av den nya affärslogik som växer fram. Pandemin har förändrat våra rörelsemönster, och allt fler affärer, möten och arbete sker i dag digitalt. Vi behöver tänka digi-fysiskt även när det gäller kompetens- och investeringsflöden. Hur kan vi säkerställa tillgång på kompetens i våra bolag, miljöer och innovations-ekosystem – och samtidigt bygga plattformar som gör det enkelt för våra bolag att göra internationella affärer. Vi behöver tänka nytt kring vår förmåga att utveckla våra verksamheter och våra platser – och inte minst människorna som verkar där.

Sammanhängande logiker efterfrågas

Det återstår ett arbete i att harmonisera styrande dokument och strategier såsom samverkansprogram, strategiska innovationsprogram, forsknings- och innovationspropositionen liksom export- och investeringsfrämjandestrategin. Dessa strategier behöver läggas på varandra för att förstärka samsyn och överbrygga målkonflikter. Det finns också mer att göra för att få till en tydlig systemlogik – som både banar väg för nationellt initierade kraftsamlingar, men också utrymme för att lokala initiativ att skala upp nationellt och internationellt. Behovet av att öka förändringstakten inom våra lärosäten är enorm – inte minst vad gäller fort- och vidareutbildning för att främja livslångt lärande. Det finns även behov av regelverksinnovation – en översyn som leder framåt i en främjande riktning, där både Axel Oxenstierna och Saltsjöbadsavtalen i dag tycks utgöra historiska monument som är huggna i sten. Om Sverige ska lyckas mobilisera och vara både modiga, snabba och innovativa – då måste vi våga utmana våra befintliga strukturer och system. 

En av förra årets viktigaste lärdomar är att det går att skapa storskalig förändring – snabbt. Den insikten ska vi bära med oss. Likaså energin som kommer ur den rörelsen. För det är när vi gör förflyttningar framåt och tillsammans som vi också börjar skriva gemensam framtidshistoria.