En mordutredning kan omfatta 7 500 sidor. Vittnesuppgifter, bilder, skador, rörelsemönster och information från en rad olika källor ska tillsammans ge svar på vad som hände.
Men vad händer om informationen i stället kan samlas i en tredimensionell modell där det går att följa både platsen, skador och händelseförloppet över tid?
Det var ett av exemplen när forskare, företag och samhällsaktörer samlades i Linköping för att diskutera nästa steg inom multidomäna system.
En sensor ser en sak. En drönare en annan. Satelliter, kameror, fordon och människor bidrar med ytterligare information. Utmaningen är att få systemen att dela information och tillsammans skapa en bild som går att förstå och agera på. Men hur bygger vi framtidens beslutsförmåga genom att kombinera information, AI och multidomäna system för att förstå, bedöma och agera i komplexa situationer?
Det mänskliga beslutsfattandet kommer fortsätta vara i centrum framhöll Ulf Lago, Förbundsdirektör Räddningstjänsten Östra Götaland
Under Science Park Update lyfte vi fram hur Östergötland under lång tid har byggt upp en stark och unik kompetens inom bland annat artificiell intelligens, sensorik, visualisering, kommunikation, autonoma system och cybersäkerhet. Var och en av dessa teknologier spelar en viktig roll, men det är när de kopplas samman som nya möjligheter uppstår.
Genom att samla, dela och förstå information från flera miljöer kan vi skapa en mer heltäckande bild av en situation. Det ger i sin tur bättre förutsättningar för att förstå vad som händer, bedöma olika handlingsalternativ och fatta välgrundade beslut.
Ensam är alltså inte stark i det här fallet. Det unika ligger inte i de enskilda teknologierna var för sig, utan i förmågan att knyta samman dem och omvandla stora mängder information till beslutsförmåga och handlingskraft. På så sätt kan tekniken stötta oss människor i att exempelvis planera scenarier, skapa simuleringar och förbereda oss för komplexa situationer innan de uppstår.
-Vi har länge kunnat skapa tredimensionella visualiseringar av en brottsplats, berättar Lena Klasén, tidigare chef för Nationellt forensiskt centrum och idag adjungerad forskare vid Linköpings universitet. Nu kan vi också lägga till information om hur människor har rört sig på brottsplatsen och vilka skador de haft vid olika tidpunkter. En normal mordutredning omfattar i snitt 7 500 sidor. Det är en enorm mängd information som ingen människa kan hålla i huvudet.
Lena Miranda, VD för Linköping Science Park modererade kvällen
Genom att kombinera information från en lång rad sensorer och andra källor går det att föra samman data som tidigare varit svår att kombinera och överblicka. Det kan skapa ny kunskap och ge underlag för exempelvis lägesbilder, scenariobeskrivningar och beslutsstöd.
Användningsområdena är många och behoven finns i såväl offentlig sektor som näringsliv där allt fler verksamheter är beroende av att kunna samla in och analysera information från många olika källor samtidigt för att skapa en gemensam lägesbild.
-En av våra kärnkompetenser är att fatta beslut på bristfälliga underlag, berättade Ulf Lago, förbundsdirektör för Räddningstjänsten Östra Götaland. Räddningstjänsten behöver ständigt fatta beslut om hur man ska agera utan att fullt ut kunna överblicka situationen eller konsekvenserna.
Samtidigt som tekniken skapar helt nya möjligheter betonade Ulf betydelsen av det mänskliga beslutsfattandet. Omdöme, kritiskt tänkande och erfarenhet är fortsatt avgörande, även när beslutsfattaren får stöd av allt mer avancerade analyser och sannolikhetsbedömningar.
Östergötland har stark kompetens inom flera av de tekniker som krävs för att utveckla multidomäna system. Nästa steg handlar därför inte bara om att utveckla ny teknik, utan om att bli bättre på att koppla samman den kompetens och de lösningar som redan finns.
För att lyckas behövs fortsatt samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor, men också miljöer där tekniken kan testas tillsammans i verkliga och komplexa situationer. Det är i mötet mellan olika kompetenser, tekniker och behov som nya lösningar kan växa fram.
Mycket av den kompetens som krävs finns redan i Östergötland. Här finns forskning och företag inom AI, visualisering, sensorik, kommunikation, cybersäkerhet och autonoma system, tillsammans med avancerade testmiljöer och verksamheter som behöver omsätta tekniken i praktiken.
Utmaningen är därför inte enbart att utveckla nästa teknik. Det handlar också om att få tekniker, organisationer och människor som redan finns att fungera tillsammans.
För att lyckas krävs miljöer där systemen kan mötas och testas, men också fortsatt samarbete mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Kan Östergötland skapa den miljön finns förutsättningar att ta en stark position inom ett område som får betydelse långt utanför regionen.
Om Science Park Update
Science Park Update arrangeras fyra gånger per år av Linköping Scince Park. Det är en mötesplats för människor från näringsliv, akademi och offentlig sektor som vill förstå, diskutera och utforska teknikens möjligheter. Här möts olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser kring frågor som formar framtidens näringsliv och samhälle.
Eventen är öppna för alla med intresse av att öppna dörren för framtiden. Håll utkik på Linköping Science Parks webbplats för kommande Science Park Updates.
Medverkande på scen
- Lena Miranda, Linköping Science Park
- Michael Felsberg, Linköpings universitet
- Lena Klasén, Linköpings universitet
- Fredrik Viksten, Linköpings universitet
- Leif Haglund, Linköpings universitet och Vantor
- Jenn Reuben, Saab Aeronautics
- Erik Telldén, Dubblett AB
- Bodil Ahrhus, SMHI
- Jan-Erik Mathisen, FOI
- Jesper Tordenlid, WARA-PS
- Ulf Lago, Räddningstjänsten Östra Götaland
- Per-Olof Brehmner, Linköpings universitet
- Jenny Elfsberg, Blekinge Tekniska Högskola
