Tech Sveriges it-kompetensråd har tagit fram en ny rapport där bland annat Luleå, Karlstad och skolor i Malmö och Haninge lyfts fram som goda exempel, skriver debattörer från rådet.
Sverige investerar i digital infrastruktur, digitalisering av offentlig sektor, artificiell intelligens (AI) och forskning. Och en ny AI-strategi tas fram. Samtidigt befinner vi oss i något av ett vägskäl när det gäller nationell styrning och utformning av digital kompetens i skolan. Regeringens nya STEM-strategi är ett steg framåt, men behandlar digital kompetens och AI endast i begränsad omfattning. Digitaliseringsstrategin lyfter behovet av digital inkludering, men inte skolans centrala roll. Det blir en paradox när Sverige samtidigt vill vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
I dag lämnar unga grundskolan utan tillräcklig digital kompetens. Fyra av tio elever i årskurs åtta saknar förmåga att söka, värdera och förstå digital information, och den digitala kompetensen bland unga 16–24 år sjunker – Sverige ligger till och med under EU-snittet, enligt Eurostat.
Det är inga små luckor, det handlar om baskunskaper som är viktiga för att navigera i ett digitalt samhälle. Och det är särskilt viktigt med tanke på skolans kompensatoriska uppdrag: att ge alla barn, oavsett bakgrund och kön, likvärdiga möjligheter att utveckla digital kompetens och tidigt väcka intresse för teknik. Det är också viktiga kunskaper för fortsatta studier eller arbete där digital kompetens och färdighet är ett måste.
Svensk skoldebatt tenderar ibland att fastna i symbolpolitik. Ungas användning av digitala enheter på fritiden blandas ihop med användning av digitala lärverktyg i skolan. Unga växer upp i en digital värld, men att till exempel konsumera digital information ger inte all nödvändig digital kompetens, lika lite som att bläddra i en bok garanterar läsförståelse. Digital kompetens är grundläggande och kompletterande till att läsa, räkna och skriva.
Länder som Danmark, Estland och Singapore arbetar systematiskt med skolans digitala uppdrag. Sverige behöver göra detsamma för att hålla jämna steg, annars springer andra ifrån oss. Den som har följt AI-utvecklingen inser att digital kompetens numera är hårdvaluta. Konsekvenserna märks redan – näringslivet ser bristen på digital kompetens som ett av de största tillväxthindren.
Det finns många skolor och skolhuvudmän som på olika sätt har lyckats ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Tech Sveriges it-kompetensråd har tagit fram en ny rapport som, utöver statistik och fakta om behoven, visar hur ett genomtänkt arbete med digitala verktyg och AI – från förvaltningsnivå till klassrum – kan stärka undervisningen och ge eleverna de digitala färdigheter som samhället och arbetsmarknaden kräver.
Rapporten visar att i Luleå har tydligt politiskt ledarskap, uthållighet och en gemensam idé om lärande varit avgörande för skolans digitalisering. På Stenkulaskolan i Malmö är digital kompetens ett självklart mål, och med en plan för informations- och kommunikationsteknologi (IKT), kollegialt arbetssätt och fokus på likvärdighet får eleverna de färdigheter som behövs i en digital framtid.
I Haninge lyfter en rektor vikten av öronmärkt undervisningstid för grundläggande digitala färdigheter. Karlstad har byggt en stabil styrkedja för digital utveckling, förankrad politiskt genom strategin ”Smarta hållbara Karlstad”, där digitalisering ska stödja verksamheten och inte vara ett separat projekt.
Det finns många goda exempel – låt oss inspireras av dem och välja rätt väg i det vägskäl vi står i, för att säkra elevernas digitala kompetens. Tech Sveriges it-kompetensråd pekar i rapporten på tre avgörande åtgärder:
1. En nationell strategi för digitalisering och AI i skolan. Utan en gemensam riktning blir utvecklingen slumpmässig. Strategin måste tydligt definiera hur digitala verktyg och AI ska stärka lärandet.
2. Behåll digital kompetens som tvärgående mål i läroplanerna. Källkritik, AI-förståelse och digital problemlösning är baskunskaper i ett modernt samhälle – inte något valfritt.
3. Ett nationellt, återkommande kompetenslyft för lärare. Lärarna är avgörande för elevernas digitala färdigheter.
Om Sverige ska fortsätta leda utvecklingen behöver vi säkerställa att dagens elever, nästa generation, kan driva den. Grunden för framtiden läggs i skolan.
Samtliga undertecknare är medlemmar i Tech Sveriges it-kompetensråd.
Anders Barnå
Vd, Unicus Sverige AB
Anna Gulliksen
Global head of talent acquisition and employer brand, Tieto
Anna Gunlycke
Global head of people and talent growth, Wireless Car
Anna Strandell
Skolspecialist, Dustin
Beatrice Silow
Vd, Columbus Sverige samt ordförande för it-kompetensrådet, Tech Sverige
Karl Odqvist
Talent acquisition manager, Atea
Carl-Johan Hamilton
Grundare Ants samt styrelseledamot Tech Sverige
Evelina Pärnerud
CSR Manager – Social impact programs, IBM
Iselin Paulsen
PR Director, Radar Group
Lena Miranda
Vd, Linköping science park
Michael Westerberg
Affärsområdeschef, Software Informationsteknik Sverige AB
Nima Astanehdost
Vd, Randstad
Ola Svedin
Vd, Open Tech
Yashar Moradbakhti
Vd Lingio samt styrelseledamot i Tech Sverige
Ana Andric
Näringspolitisk expert, Tech Sverige
Pia Högset
Näringspolitisk expert, Tech Sverige
Läs mer ↓
- Hela artikeln publicerad i Dagens Samhälle
- Rapporten som publicerats på TechSverige.se
