En förbättring av systemen för materialförsörjningen inom vård och offentlig sektor har efterfrågats en längre tid, men hamnade högt på agendan när pandemin gjorde materialbristen till ett faktum.
Resursbrist och hanteringsproblem uppdagades i regioner över hela landet, och det blev påtagligt att det fanns svårigheter i översikten. Nu efterfrågas en enkel och effektiv hantering av material. Om detta handlar det Vinnovafinansierade Materialförsörjningsprojektet; ett projekt initierat av region Östergötland i samarbete med Linköping Science Park och klustret IOT World, Linköpings kommun, Kinda och RISE.
– Materialförsörjningen inom vården ställer höga krav på användarvänligheten. Det finns inte utrymme för en akutsjuksköterska att genomgå avancerade metoder för att plocka på sig rätt material; det måste gå fort och enkelt, säger Elise Karlborg som är projektledare från Linköping Science Park. Lösningarna vi tittar på får inte påverka ett nuvarande arbetssätt så att det adderar stress till en redan belastad vårdapparat. Därför har vi aktivt valt bort lösningar som kräver mycket handpåläggning.
Elise Karlborg driver, tillsammans med aktörer inom regionen och nätverket på Linköping Science Park, frågan om hur materialförsörjningen kan bli mer effektiv genom ny och smart teknik. Uppgiften är att testa och utvärdera tekniker och lösningar som kan underlätta materialförsörjningen inom offentlig sektor i Östergötland, men även i andra regioner. Projektet ska ligga till grund för formulering i upphandlingar av nya tekniska lösningar.
– Det är viktigt att det vi lär oss inte stannar i regionen, att det blir användbart på en bred skala, säger Elise. Vi har arbetat aktivt för att driva ett nätverk och kunskapsutbyte om frågan regionalt och nationellt, och strävar efter generella insikter och lösningar för ett brett spektrum av material. Materialen kan se väldigt olika ut; från provrör eller gasbindor till känsligt material som måste förvaras i steril miljö, till exempel. Vi måste hitta lösningar som kan appliceras för alla dessa material.
Två av de mer framgångsrika teknikerna som testats inom projektet är viktmätning och scanning. Genom finkalibrerad viktavläsning kan tekniken dra slutsatser om antal produkter på hyllan samt känna av när det blir färre eller fler produkter. Med vikttekniken blir det dessutom en liten eller obefintlig ändring i vårdgivarens befintliga rutin, en högst central fråga i projektet.
För att kunna garantera användarvänlighet och en mindre avvikelse från rutinen, har vårdpersonal konsulterats genomgående i projektet. I samarbeten med Linköpings universitet har studenter fått intervjua personal kring deras önskemål och behov. Studenterna har sedan utvecklat lösningar med dessa behov i centrum.
– Samarbetet med studenterna har lett till många bra idéer; lösningar som faktiskt fått högre poäng i utvärderingar än de som företagen på marknaden erbjuder idag, säger Elise. Dessutom har studenternas frågvishet lett till goda effekter i vårt arbete; det har krävt en tydlighet av oss som varit nyttig. Vi har verkligen fått tänka efter hur vi ger våra instruktioner och vilka kravspecifikationerna är. När vi nu börjar runda av projektet är det extra viktigt hur vi ska sammanfatta och föra informationen vidare; samarbetet med studenterna har hjälpt oss att konkretisera detta.
