Den här artikeln är från börjad publicerad av Linköpings universitet: AI-kommissionen vill att Sverige satsar
Redan efter halva tiden lämnar AI-kommissionen sin slutrapport till regeringen. LiU-professorn Fredrik Heintz, som lett delar av arbetet, menar att det är bråttom: “Det viktiga är att komma igång nu.”
Regeringen tillsatte AI-kommissionen i början av 2024 i syftet att stärka svensk konkurrenskraft, välfärd och att utveckla användning av AI i Sverige. Civilminister Erik Slottner tar emot slutrapporten som fått namnet ”AI-kommissionens färdplan för Sverige. I eftermiddag är även statsministern med på evenemanget. LiU-professor Fredrik Heintz är en av ledamöterna i AI-kommissionen.
– Vi har valt att lämna in rapporten efter halva tiden, för vi har inte tid att vänta. Vi måste agera nu. Det behövs tydligt politiskt ledarskap för att skapa förutsättningarna för att snabbt och säkert förflytta Sverige framåt inom AI. Det är viktigt att ta beslut nu.
Utredningen bygger på tre delar: ”En stabil grund att bygga på”, som handlar om energiförsörjning, telekom, beräkningskraft, data och spetsforskning; ”AI för alla” som innebär kompetenslyft, innovation och AI för en offentlig sektor i framkant; tredje delen handlar om ledarskap och styrning.
På bild: Fredrik Heintz. Fotograf: Anna Nilsen
Enligt Fredrik Heintz behöver Sverige vara mer aktiva internationellt.
– Ledarskap och styrning behövs för att faktiskt genomföra färdplanen vi tagit fram. Det handlar inte främst om att vi ska ta fram ny teknologi utan snarare att skapa förutsättningar för innovation, utbildning och samhällsutveckling, för att möta framtiden på bästa sätt. AI är en förutsättning, en möjlighet och nu måste vi ta tillvara på den.
För att lyckas med de tre delarna menar AI-kommissionen att Sverige bör satsa 16,7 miljarder kronor över tio år. 11,5 miljarder kronor för de närmsta åren och sedan ytterligare fem. Största posten handlar om spetsforskning. De två posterna kompetens och offentlig sektor är ungefär likvärdiga. Sedan kommer beräkningskraft på fjärde platsen.
– Det är viktigt att det blir någonting för alla. Vi måste ha kloka regler och vi måste göra smarta investeringar. Vi måste ha internationellt samarbete för att säkerställa att AI kan användas på ett sätt som stärker Sverige.
Bygga ut beräkningskraft
AI-kommissionen föreslår att bygga ut beräkningskraften. Inferens är processen inom artificiell intelligens när en tränad maskininlärningsmodell genererar svar, vilket kräver snabb tillgång till beräkningskraft. I förslaget ingår att även utöka beräkningskraften för inferens. Förslaget är att detta ska läggas på Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige, NAISS, som Linköpings universitet är värd för.
– Det är bra att man nu ser beräkningsinfrastrukturen som en av de stora nationella forskningsinfrastrukturerna.
Tre excellenscenter inom AI
AI-kommissionen föreslår också att regeringen inrättar tre excellenscenter inom AI-området, var och en med en budget på 100 miljoner kronor per år i tio år. Centren ska samverka med forskare och projekt vid olika svenska lärosäten samt samarbeta med näringsliv. Centren behöver inte vara på geografiska platser, de kan vara virtuella och omfatta flera lärosäten, men med ett lärosäte som huvudman.
– Vi behöver uppnå kritisk massa, så jag ser gärna att tyngdpunkten ligger på enskilda lärosäten för att skapa en geografisk närhet, säger Fredrik Heintz.
I förslaget finns 600 doktorandtjänster, 200 postdoktortjänster och 50 tjänster för gästprofessorer, för att bygga upp kompetensen via forskningen. Hittills har Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP, tagit ett stort ansvar för grundforskningen. Det skulle vara positivt att det offentliga kommer in och gör motsvarande satsning, menar Fredrik Heintz.
Läs hela artikeln på liu.se: https://liu.se/nyhet/ai-kommissionen-vill-att-sverige-satsar
Läs rapporten:
AI-kommissionens färdplan för Sverige (regeringen.se)
