Det här är en debattartikel, ursprungligen publicerad hos NyTeknik.
Gör fritidsbaserat stem-lärande till en tydlig del av Sveriges strategi för framtida kompetensförsörjning, skriver Tech Sverige, Helloworld, Kodcentrum, Linköping Science Park och Pink Programming.
STEM-delegationen har nu verkat i ett år. Ambitionen att stärka Sveriges kompetens inom naturvetenskap, teknik och matematik är både nödvändig och välkommen. Men nu är tiden inne att gå från kartläggning till konkreta förslag. Om Sverige ska klara framtidens kompetensförsörjning måste politiken också ta tillvara det lärande som sker utanför skolans väggar.
Sverige står inför ett växande kompetensgap inom digitalisering, AI och teknik. Samtidigt ges möjligheten att utveckla digital kompetens och förståelse allt mindre utrymme i skolan. Det är oroande i ett läge där just denna kompetens är en grundförutsättning för arbete, innovation och konkurrenskraft.
Skolan spelar en avgörande roll men kan inte ensam bära ansvaret för att alla barn och unga utvecklar digitala färdigheter. Lärande sker i dag också på fritiden: i ideella organisationer, föreningar och initiativ där barn och unga får utforska programmering, teknik och digitalt skapande i praktiken.
För att fler barn och unga ska utveckla dessa färdigheter krävs därför långsiktiga stödstrukturer som stärker fritidsbaserade STEM-initiativ och gör dem till en tydlig del av Sveriges kompetensförsörjning. I dag bygger stora delar av denna verksamhet på kortsiktiga projekt och osäker finansiering trots att efterfrågan är stor och effekterna väl dokumenterade.
Organisationer som Kodcentrum, Hello World!, Pink Programming och Code Summer Camp (Linköping Science Park) bedriver redan omfattande verksamhet inom programmering och digitalt skapande riktat till barn, unga och lärare. Tillsammans genomför de över 330 organiserade aktiviteter varje år och når nära 10 000 deltagare i fritidsbaserade sammanhang. Verksamheterna finns i flera svenska städer, från Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping till mindre orter.
Detta är inte pilotprojekt. Det är etablerade arbetssätt som fungerar och som når grupper som i dag är underrepresenterade inom tech. Men trots dokumenterade resultat saknas långsiktiga strukturer och stabil finansiering för att skala upp verksamheten.
Andra länder har redan visat hur detta kan göras. I Kanada finansierar staten genom programmet CanCode ideella organisationer som erbjuder kostnadsfria fritidsaktiviteter inom programmering, digital kompetens och AI. Deras satsning är särskilt utformad för att nå underrepresenterade grupper och bygga teknisk kompetens tidigt. Erfarenheterna visar att nationell samordning och långsiktig finansiering kan ge stor effekt.
Om regeringen menar allvar med att stärka Sveriges STEM-kompetens bör nästa steg vara att ge STEM-delegationen ett tydligt tilläggsuppdrag att:
- föreslå ett nationellt program för fritidsbaserat STEM-lärande med fokus på digital kompetens, AI och informationssäkerhet
- säkerställa långsiktig finansiering till etablerade organisationer som redan når barn och unga över hela landet
- göra fritidsbaserat STEM-lärande till en tydlig del av Sveriges strategi för framtida kompetensförsörjning
Sverige har aktörerna, kunskapen och efterfrågan. Det som saknas är politiska beslut som ger digitalt lärande utanför skolan långsiktiga och stabila villkor.
Åsa Zetterberg, vd, Tech Sverige
Maria Arneng, generalsekreterare, Helloworld!
Kristina Bjerka, generalsekreterare, Kodcentrum
Lena Miranda, vd, Linköping Science Park
Andrea Arvidsson, Managing Director, Pink Programming
