Skellefteå. Nybyggarstaden. Industrins nya växtplats. Trästaden. Ljuset i Norr. Klondyke. Skogen, gruvan och älven. Beskrivningarna för att gestalta Skellefteå är många, och perspektiven vi får till oss under vår studieresa likaså. Men berättelsen vi får ta del av tar sin början, runt 2010-talet, och då var bilden en annan. Den innehåller en stillastående kommun som höll på att stagnera.
Det var det Skellefteå, som den då nytillträdde kommundirektören Kristina Sundin Jonsson tog sig an. Efter många dialoger med såväl medborgare som näringsliv, tog kommunen beslutet att satsa. Med inspiration från Skellefteå AIK:s “Tillsammans mot guld” formulerades visioner, strategier och planer, och kommunen påbörjade en förändringsresa. En symbol för den transformation som Skellefteå genomgått är Kulturhuset Sara, som kallats för ”Ett trämonument över en batterifabrik”. Men det är ju inte sant, för beslutet att bygga ett av världens högsta trähus togs ett par år innan Northvolt fanns på tapeten. Och sen är det ju som Ingmar Stenmark säger att ”ju mer man tränar, desto mer tur har man” – och det tycks stämma på Skellefteå. För när möjligheten att ta hem etableringen av Northvolt dök upp på radarn, så var kommunen inte sen att agera. Genom sin politiska stabilitet och med resurser som Skellefteå Kraft, eget elnät, egen kommunal flygplats och egen hamn, kunde kommunen sätta samman ett väldigt attraktivt erbjudande och utlova lösningar kring energi, logistik, distribution och återvinning. Erbjudandet kryddades med välplanerade och genomförda besök, uppföljningar och överraskningar, berättar Christoffer Svanberg, vd för etableringsföretaget Node Pole, som samägs av Vattenfall och Skellefteå Kraft med ambitionen att attrahera elintensiva verksamheter till Sverige. Och som Skellefteås klubbdirektör Pea Israelsson säger ”Det är många som vill, men en del vill mer”.
Skellefteå har starka rötter i kyrkan, och en värdegrund som handlar om att ingen ska förhäva sig, att var och en ska göra rätt för sig, att det är fult att luras. Det är värden som å ena sidan gjort att Jante känns väldigt närvarande i stora delar av Skellefteå, men som å andra sidan kanske tjänat samarbetskulturen i Skellefteå väl? Många vi möter talar om prestigelösheten och öppenheten, eller som Roger Stighäll på North Kingdom säger ”It’s a matter of Survival”. Han talar också om den mystik som stora delar av världen förknippar med norra Sverige. En dos av Twin Peaks, eller som en person som landade i Skellefteå uttryckte det ”I didn’t know there was an airport at the end of the world…”. “Här, beskriver han, finns inte samma korsbefruktning som i storstäderna, men inte heller samma konkurrens och strömlinjeformning. “Vi får skapa vår egen grej”. North Kingdom får mycket uppmärksamhet lokalt, och även internationellt – genom att inte göra som alla andra, och skapa en form av mystik kring varumärket.
Samarbetskulturen manifesteras väl i det etablerade Omställningskontoret, som sjösatts av kommun och region, och där horisontella framtidsfrågor hanteras med regelbundenhet. Flera lyfter överhörningen som oerhört viktig med tanke på den höga planerings- och investeringstakt som krävs för att hålla tidplanen. Ett annat exempel är samverkansplattformen ”Sustainable Skellefteå” där frågor rörande hållbarhet och omställning hanteras – frågor som inte bara rör industrins omställning utan också livsstil och samhällsbygge. Alla insatser driver mot Skellefteås vision om att bli ”en hållbar plats för en bättre vardag”.
Kompetensförsörjning är en fråga som lyfts under samtliga möten under våra tre dagar i Skellefteå. Bristen på kompetens, konkurrensen om befintlig kompetens och behovet av mer utbildning. Jag fastnar för lösningen av ett Multicampus, som samlar olika utbildningsaktörer; YH, Vux, universitet, RISE, SFI mm och tycker Skellefteå formulerar frågan rätt när de undrar varför inte en plats kan samla flera universitet och utbildningsaktörer för att tillgodose tillväxt och innovation på den specifika orten. I rak motsats till den trend av ”One Campus” som många universitet drivit under senare år. I det här sammanhanget lyfts LTU som föregångare i att jobba industrinära och anpassa forskning och utbildning till de behov som identifierats. På plats på Campus finns även Skellefteå Science City, kommunens utvecklings- och tillväxtbolag med uppdraget att stötta företag i start, tillväxt och förnyselsefas.
En så stor transformation som Skellefteå genomgått – och genomgår – med etableringen av Northvolt, är svår att överskåda. Det kan väl sägas utgöra ett regionalt flaggskeppsprojekt, då det också är det största omställningsprojektet i Europa i efterkrigstid. För att lyckas krävs många parters inblandning, flernivåstyrning och att få processer att gå i takt. För Skellefteå har det varit avgörande att regeringen utsett en nationell samordnare för nyindustrialiseringen i norr, Peter Larsson, och med honom har kommunen och regionen fått ett språkrör för att se över och påverka såväl regeringens uppdrag till myndigheter som processer rörande tillståndsgivning, regelverk och lagstiftning. Det rör frågor inom transport och infrastruktur, miljö- och tillståndsfrågor samt utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Peter Larsson har själv konstaterat att ”Sverige är bra när det handlar om att ställa om efter en nedläggning på en ort, men vi har ingen liknande plan för att hantera en stor etablering när den kommer”.
Det finns mycket att lära av det som gått bra i Skellefteå, men även av det som varit utmanade. Framgångsfaktorer har utan tvekan varit bra samverkan som också byggt på tydlighet kring förväntningar och förutsättningar, en stor prestigelöshet, liksom inte bara viljan – utan förmågan – att hitta lösningar på svåra problem. Utmaningar har varit hastigheten och att få planeringsarbetet att hålla tillräckligt hög takt – inte minst vad gäller bostadsbyggande, kompetensförsörjning och det gemensamma lärandet vad gäller flernivåstyrningen inom det offentliga. ”Strukturerat lärande, det skulle behövas för mycket sitter i folks huvuden. Men vi har inte kommit dit. Vi har inte haft orken, det är ju fullt ös överallt”.
Efter tre dagars besök i Skellefteå är vi fyllda av inspiration och insikter efter många och långa samtal om svensk energipolitik, utbildning och kompetensförsörjning, kultur och idrott, attraktivitet och påverkan samt etableringsprocesser. Framför allt är vi glatt överraskade över det fina mottagande och den uppställningen som Skellefteå bjöd på, och över hur frikostigt alla vi mött delat med sig. Varmt och innerligt tack!
Besöket är en del i det Vinnova-finansierade projektet “Regionalt Flaggskeppsprojekt”, som drivs av Linköping Science Park. Läs mer här.
//Lena Miranda, 2022-08-31