Samhällskrav på effektiv infrastruktur och snabbare transporter innebär fokus på de fysiska miljöerna, utformning av fordon och tillgänglig information kring resande och biljetter. Men de dynamiska lösningar som tas fram för att gynna massorna kan försvåra för andra resenärer.

Hållplatser som trafikeras ofta av flera linjer och de ständigt skiftande situationerna vid av- och påstigning är särskilt utmanande för personer med funktionsnedsättning. Det leder till att många undviker eller inte kan använda kollektivtrafiken. En projektgrupp med aktörer från RISE, VTI, SRF, LiU, Östgötatrafiken och Gaia genomför nu sitt andra projekt inom Digital Ledsagning för att via mobila enheter skapa en trygg guide från dörr till destination.

Mellan 2019–21 genomfördes projektet Digital ledsagning i lokaltrafiken. Med synskadade som målgrupp utvärderades hur kollektivtrafiken kunde tillgängliggöras med hjälp av AR-funktionalitet i mobilen, öppna trafikdata och maskininlärning. Användartesterna gjordes på så kallade ”långa hållplatser”, där många bussar stannar på rad. Nu, 2022, startar en uppföljning av projektet; Digital ledsagning i komplexa miljöer med fokus på miljön i och kring resecentrum. Målgruppen är utvidgad och omfattar personer med syn-, fysisk eller kognitiv nedsättning. Det innebär att projektgruppen utreder olika behov och typer av guidning i det fortsatta arbetet.

En guide till rätt buss, i rätt tid

Det första projektets syfte var att i realtid guida synskadade till rätt hållplats, hållplatsläge och fordon med hjälp av mobiltelefonen.

Digitala tvillingar av både hållplats och buss togs fram och kopplades till en app. Inbyggd AR- funktionalitet analyserade riktning, avstånd och eventuella hinder på vägen, vilket gav användaren ett värdefullt verktyg och självförtroende att resa kollektivt utan mänsklig ledsagare. Men utvecklingen och användningen av appen försvårades av svårtillgänglig bildanalys i realtid. Framför allt rörliga hinder och vag positionering via öppna APIer – ibland med flera meters felmarginal gjorde det svårt för användarna att fullt ut lita på lösningen. Tyvärr kunde den inte i sitt utförande göras tillgänglig för allmänt bruk.

Som uppföljning gjorde Östgötatrafiken en pilotstudie baserad på fynden från studien och erfarenheterna från appen.

”Vi gör kontinuerliga undersökningar för att identifiera problemområden och genomföra förbättringar i såväl fordon och fysisk miljö som tillgänglighet i våra digitala kanaler,” säger Carin Carelind på Östgötatrafiken. ”Utformningen av fordonen, den fysiska miljön samt andra kringtjänster ska utformas utifrån begreppet ”funktionell design” som har sin grund i att det skapar god funktionalitet för alla, oaktat den enskilda individens förmågor.”

En guide för färden, shoppingturen och fikapausen

Den nystartade uppföljningen bygger på de tidigare lärdomarna. Med utgångspunkt i och tillgång till den information som sensorer och enheter runt omkring oss redan samlar in och matar ut, ska användaren vägledas genom en hel resa med utrymme för inplanerade stopp. För att det ska realiseras behöver alla, från ansvariga för resecentrum och perronger till butiksägare och banverk, engageras och arbeta tillsammans.

Användartesterna för projektet genomförs på Linköpings resecentrum. Byggnaden har bra taktilt stöd inomhus men utomhusmiljöerna är idag svårare att navigera för personer med en synskada. Läget är tyvärr inget undantag, gemensamt med kommunen i stort är att taktila gångstråk ofta saknar dokumentation.

”Det är en gissningslek, ” säger Anders Näkne, ordförande på Synskadades Riksförbund Östergötland.

“Någon har ju beställt dessa stråk, någon har lagt dem där. Dokumentationen borde ju rimligtvis existera” säger Fredrik Knutsson, Gaia, som via kommunen försökt få tillgång till kartläggning av befintliga stråk.

Vidare framhåller Anders vikten av fler signalsystem på plats och att insatserna som görs av kommuner och fastighetsägare faktiskt dokumenteras och görs tillgängliga för allmänheten.

”En dröm för mig är att på egen hand kunna åka kommunalt, från alla hållplatser, till alla destinationer och veta att jag kommer fram till rätt plats. Även om jag mellanlandat på pressbyrån för en kaffe eller bytt transportmedel! Dagens teknik skapar möjligheter att göra platser och tjänster tillgängliga för alla, oavsett om det finns en funktionsnedsättning – vi som samhälle kan hjälpa varandra att lyckas hela vägen.”

Östgötatrafiken strävar efter att löpande öka kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse-, syn-, hörsel- samt kognitiv förmåga. Faktiska användare utgör en stark part i utvecklingsprocessen för Östgötatrafikens initiativ där de deltar i projektgrupper, referensgrupper eller i en så kallad fokusgrupp.

”Det nya forskningsprojektet inom digital ledsagning använder öppna data för att snabbare driva på digitalisering och nya lösningar,” säger Carin Carelind.

Magnus Berglund, projektledare och forskningschef på VTI, har sedan föregående projekt en dialog med både Anders Näkne, Carin Carelind och Fredrik Knutson. Projektgruppen trivs bra med att arbeta tillsammans och delar ambition och vision framåt. En vision, som Magnus framhåller, är ännu större än att möjliggöra personlig ledsagning för personer med funktionsnedsättning.

”I pandemin hade en teknisk lösning till exempel kunnat användas för att i realtid förutspå folkströmmar och trängsel på vältrafikerade platser. I vardagen skulle det kunna förenkla reseplaneringen för den som blir stressad av stora folksamlingar,” nämner han som ett exempel.

För att lösa en mer exakt positionering än vad mobila enheters inbyggda GPS idag kan erbjuda, används satellitnavigeringssystemet GNSS Galileo. Systemet är under uppbyggnad men beräknas klart inom några år. Galileo använder referenssystemet Galileo Terrestrial Reference Frame (GTRF) som är en oberoende realisering av International Terrestrial Reference System (ITRS) och erbjuder en imponerande exakthet utomhus. Förutom navigationssignaler, möjliggör systemet också tillförlitlig kommunikation vid räddningsuppdrag. Galileo är kompatibelt med tidigare system, GPS och Glonass, vilket innebär att samma chip kan användas i hårdvaran. Projektet sätter stark tonvikt vid IoT, hur informationsflöden och smarta enheter från vår vardag kan anpassas och användas för att ge individer personligt stöd i verkliga livets händelser. Här kommer företaget Gaia in, med sin djupa kompetens inom molnbaserade mjukvarusystem. Deras lösning för kollektivtrafiken delar i realtid korrekt data till alla berörda parter, oavsett enhet och plats. Fredrik Knutson, affärsområdeschef på Gaia, hoppas att företaget kan bli en föregångare inom just öppna data.

”Genom att öppet dela vår kunskap, vår data, kan vi förse resenärer, förare och operatörer med information som alltid är uppdaterad och relevant, ” säger Fredrik. ”Ett exempel är att driva en crowdsourcing, en digital massförfrågan och brett samarbete, i Sverige för att samla in de pusselbitar som bygger en mer tillgänglig plats för alla att leva.”

Ett viktigt moment i arbetet är att starta dialog med referensgruppens deltagare kring ett flertal frågeställningar: Vilken data kan vara öppen? Vilken behöver vara öppen och ska inte delas? Vilka möjligheter finns men används inte och vilka finns men behövs inte? Förhoppningen är att dialogen kommer inspirera flera aktörer i kommunen och nationellt att friare dela sin data för projektets syfte; en bättre och tryggare framkomlighet för alla.

Foton: Emilia Larsson, Gaia